Intellektuella Glidningar

Det här att plötsligt känna sig missförstådd och uppfattad som okunnig av personer som egentligen vet mindre om det du talar om… Har du också varit med om det?

Jag brukar kalla det Intellektuella Glidningar.

Ett tidigt tillfälle när jag var med om det, var när jag arbetade som vakt på 70-talet. Jag satt och åt min nattliga lunch på kvällsarbetarnas bar – Röda Rummet vid Norra Bantorget. Där samsades taxichaufförer, vakter och andra nattugglor och lunch måste man ju ha när man jobbar, även om det är klockan två på natten.

Jag tycker om att tala och spekulera, så jag pratade med personerna runt omkring mig. Problemet var bara jag oftast betraktades som mindre vetande av dem och de vände sig till och med bort ibland. Man kunde inte förstå att en nattvakt kunde ha genomtänkta synpunkter.

Ett annat exempel på Intellektuell Glidning är när jag nyligen satt och diskuterade med några ungdomar om att alltmer datastrul läggs över på användarna. Jag ondgjorde mig då över hur programmerarna gör slarviga lösningar, som till exempel när jag ville ha fram statistik över av min cd-försäljning på grossistens webb och jag till sist tröttnade och gav upp letandet. När jag tog kontakt med supporten fick jag rådet att gå in på länken Filer och där klicka på underlänken Filer. När jag berättade det för ungdomarna, så sa det att problemet är jag inte kan datorer… Hm, jag har erfarenhet av programmering har och använt datorer i snart 30 år…,så jag vet åtminstone vad som är en användarvänlig programmering och inte bara quick and dirty.

Det finns många exempel på personer som, trots sin senare visade förmåga, haft svårt att bli förstådda, till exempel Einstein, vars lärare ansåg honom hopplös. Jag tänker också på Hergé, Tintins skapare och tecknare. Han var oftast bäst i klassen, utom i ett ämne – teckning, där han aldrig fick bra betyg!

Numera har jag förstått vad som händer. För det första är det svårt för någon som är mindre kunnig, att förstå den som kan mer. Den som lyssnar kan då till och med tro sig veta bättre än den som talar. För det andra händer det att den som kan en sak hamnar på en för enkel förklaringsnivå i sin iver att anpassa sig till den andre. Lyssnaren tror sig även av det skälet vara kunnigare. En tredje sak är att man är fördomsfull och exempelvis tror att en nattvakt inte kan vara särskilt kunnig på annat än att vakta.

När jag kom på detta gav jag det ett namn, Intellektuella Glidningar. Man liksom glider under den andre personens intellekt.

Så nu vet du också!

När man vet vad som händer blir det lättare att behålla skärpan och parera Intellektuella Glidningar och det är skönt att ha ett namn på det också.